20 mars 2013

Historiens vingesus - eller hur det var

Idag jobbade jag med en informationsfolder om Våmbs kyrka, den äldsta kyrkan i Skövde. Den är ända från 1100-talet, faktiskt. Ja, ni vet Arn och det. Typ. Om han hade varit på riktigt.

I en nisch i muren finns en kanonkula som danskarna lär ha avfyrat mot kyrkan på 1500-talet någon gång. Det ni, då va det action här omkring.

Bäst jag stod där och plitade ner en massa faktauppgifter om föremål och renoveringar slog det mig. 1200-talet, 1400-talet, predikstol från 1773, sedan kom en stor renovering 1898. Vänta nu!

Det började nästan fysiskt att susa i öronen. 1898 var min "mormor Elin", alltså min mormors mor, 9 år gammal. De bodde ju i trakten. Jag vet säkert att hennes barn, min mormor, Svea, växte upp i den lilla byn Våmb och måste ha varit i konfirmationsåldern när nästa stora renovering ägde rum, ca 1923. Hon och hennes fyra år yngre bror måste ha hängt runt där och följt renoveringarna, kanske till och med hjälpt till med något i sammanhanget. Familjen hade lanthandel och bensinmack och sålde säkert varor till de som jobbade på kyrkan.

Det var vid den här tiden, har mammas morbror berättat, som man rakade av allt hår på skolpojkarna för att slippa bekymret med huvudlöss, som var jättevanligt. Inte gick man och köpte nåt medel på apoteket!

Jag skulle vilja prata med dem och fråga om det här. Men det är för sent. Mormor Elin dog 1981 och mormor Svea 2007.

De fick leva länge, men jag hann inte fråga.

Inga kommentarer: