31 juli 2006

arbetsförmedlingen

Jag söker och jag söker, allt som kommer i min väg. Ibland tänker jag att det hinner ordna sig, det är ju en hel månad kvar tills jag blir arbetslös "på riktigt", dvs säsongen på Turistbyrån är över för min del. Men ibland får jag ren och skär panik och är övertygad om att jag aldrig någonsin mer kommer att få ett "fast" jobb.

På nätterna ligger jag vaken och det snurrar runt i huvudet. Arbetslös - meningslös - inte orkeslös och viljelös riktigt än, men ibland kryper de känslorna också fram under huden. Värken under vänster bröstmuskel är närmast konstant nu, och det sticker i tårna när jag försöker slappna av och sova. Det ordnar sig, det ordnar sig...

Jag har anmält mig till ett par jobb-bevaknings-sajter som skickar mail till mig när det dyker upp något att söka inom min sfär. Det är bra, för det känns hela tiden som om jag missar något viktigt i tidningarnas jobb-bilagor. Alla flashiga annonser till trots. Tyvärr är alla annonser så flashiga så man "ser inte skogen för bara trän". Jag söker och jag söker...

Idag tog jag ytterligare ett steg mot att erkänna att jag är arbetslös och kanske kommer att vara det ett tag. En del går ju i åratal. Jag ringde till Arbetsförmedlingen. Hamnade först i en elektronisk växel som rapade upp typ 7 alternativ och "tryck x" efter. DET ÄR FÖR MÅNGA, särskilt när man sitter i andra änden och känner sig kass och mindervärdig redan innan. Jag var faktiskt tvungen att lyssna på meddelandet en gång till, det ska inte behövas när man är normalbegåvad och vid sina sinnens fulla bruk. Slutligen kom jag till en människa, som trots att jag bett att få tala med Hjo, satt i Skövde. Mm hmmm. - Jaså, du har jobb nu, alltså? Men då får du komma till kontoret första arbetslösa dagen och skriva in dej. Mmmm...men hur var det med karensda-- - nähä, ok, då. Jag återkommer väl. På deras villkor.

De jobb jag har haft tidigare i livet har jag skaffat själv, inte fått hjälp med genom Arbetsförmedlingen trots att jag varit inskriven där. Av vad jag har hört av andra som sökt jobb är det fortfarande så för det mesta. Jag tycker att arbetsförmedlandet skulle överlåtas till privata företag, som Manpower m fl, och Arbetsförmedlingen skulle slås ihop medFörsäkringskassan och CSN och bli "Bidragsförmedlingen" i stället. Alla skulle genomgå en grundlig granskning och reglerna ses över och moderniseras. Jag vet att det görs kontinuerligt, men samhället har förändrats så mycket på senare år att något drastiskt måste till för att dessa statliga institutioner skall bli de effektiva skyddsnät de är tänkta att vara - inte bara en massa snåriga undantag från regler som man trillar emellan. Privata bemanningsföretag tycks ha en annan syn på den arbetssökande; här har vi en kompetens att placera där den passar, i stället för ett problem som vi vill bli av med. För att inte tala om kurser och kompetensutveckling!

Det märks i kommunikationen. The medium is the message. Det kvittar vad de säger.

27 juli 2006

25 juli 2006

Måste bara pröva

att lägga in en bild för just nu går det inte alls att lägga in någon på min blogg mot horisonten.


Nähä, det gick inte här heller. Undrar om det har med Indien att göra? För ett par dagar sedan hörde jag på radion, där man får höra allt av värde, att Indiens regering hade gått in på Internet och spärrat en massa websites för sina medborgare. De kunde väl vara skadliga att ta del av på något sätt, eller, vad vet jag om hur indier i regeringsställning tänker. I alla fall ingick den här servern, blogspot, i bunten som var förbjuden, till många indiers förtret.

Hur skall det gå med alla mina miljontals indiska fans och läsare? Och med alla er andra som längtar efter att se mina semesterbilder?

Låt oss hoppas att de tar sitt förnuft till fånga där borta i Indialand. (Där händer ju konstiga saker ibland, säger Lennart Hellsing i en klassisk barnvisa.)

Som när man var liten

Den här sommaren kommer att gå till historien.

Det är varmt dag efter dag. Det är över 20 grader i Vättern dag efter dag.

Om några år kommer vi att undra om vi minns rätt.

Eller om vi förväxlar den här sommaren med någon sommar från när man var liten.

Det var då man badade så ofta så att baddräkten inte hann torka emellan.

Eller är det nu?

Känslan av våt baddräkt är densamma.

23 juli 2006

Kvalificerad, överkvalificerad eller diskvalificerad?

Jag insåg inte hur mycket jag hade hoppats på att få det här jobbet förrän jag fick avslaget med posten i fredags. Tillsatt med annan sökande. Inte ens intervju den här gången heller.

I dagarna är det ett år sedan jag började söka jobb mer aktivt med tanke på livet efter studierna. Då hade mitt företag evalution - tankar och ting - varit igång i ungefär ett halvår. Jag har nog sökt ett tjugofemtal jobb om man även räknar alla som jag har "lobbat" hos, utan att de har annonserat efter någon. Bara för att de skall veta att jag finns och vill något.

Jag vill så gärna ha ett s k "fast" jobb på deltid och så kunna hoppa in i intressanta projekt genom evalution, eftersom jag aldrig egentligen har kunnat ägna mig på heltid åt en enda sak, hur kul det än har varit - då rycker det i de andra sidorna av mig och påkallar uppmärksamhet tills jag gör något åt det. Dess bättre om det här jobbet finns på lagom avstånd från bostaden/kontoret på Hamngatan i Hjo. Det jobbet jag sökte nu sist uppfyllde alla dessa krav, plus att arbetsuppgifterna verkade roliga.

Många jobb får man besked om, att det var 150 eller 120 eller 26 sökande och alla var ytterst kvalificerade men någon annan fick tjänsten. Andra hör man inte ett knäpp från. Inte för att det spelar någon roll om det så bara var två sökande och det var jag som inte fick det, men det kan ju vara tröstande att få ett tack för visat intresse i alla fall.

Det blir svårare och svårare att ta sig i kragen och skriva spirituella och intressanta personliga brev. Vad gör jag för fel? Jag är ju både lämplig och kvalificerad och allmänbildad osv för en massa jobb men kan uppenbarligen inte uttrycka det. Efter tre års utbildning i bl a informationskunskap. Vem ska kunna det då?

M försöker trösta med att de nog inte vågar anställa en som är så himla duktig, så fort något mera intressant dyker upp så kommer jag väl att vilja gå vidare... men det är en klen tröst. Det är ju inte alls så jag resonerar. Vid uppnådd medelålder och 260 högskolepoäng vill jag bara ha lite lugn och ro och ett ställe att vara på fram till pensionen.

(p.s. det går lite fort när man är deppig. Nu har jag rättat stavfelen...d.s.)

20 juli 2006

Avslappningsövning

Trött och tung i huvudet
Det är varmt här också
Konstig "jet-lag" efter en heldag under solen på en färja och 4 ½ timme kvällskörning
Tvättmaskinen har gjort vad den ska
Varje centimeter av linan är fullhängd med doftande ren tvätt
Som ska strykas och vikas - sedan, när den är torr

Sätter på starkt kaffe
Tar en bricka med några kakor och en bok
På stranden i solen är jag borta igen
Vågorna kluckar fridfullt
Det susar i pilarna längs ån
Från en grannes balkong hörs vänligt småprat och klirr av kaffekoppar
- på avstånd, så det går inte att höra vad de pratar om -

Den semesterslöa trafiken i bakgrunden påminner mig vagt om att jag är mitt i sta'n

Att försjunka i Fossums fruktansvärda psykologiska beskrivning av ett trauma
medan solen bryner min hud någon nyans till
och kaffesmaken förångar i munnen
ger några minuters ro
tills tvätten har torkat

14 juli 2006

Pschui!

Passet hann bli färdigt! Jag ringde in till polisen i Skövde igår och kollade hur långt det hade hunnit, och då låg det redan där. Ibland överträffar byråkratin sig själv - när de säger 5-7 arbetsdagar och det tar tre! Då är man glad för att bo i Sverige. När jag kom in och hämtade det blev passpolistjejen själv förvånad - det var hon som gjorde iordning handlingarna i måndags.
- Men! När var du här? blev hennes reaktion. Kul när det flyter på för en gångs skull.

Inte så kul att se passet dock. Men man ser väl ut så i ett stressat läge när en polis snabbt skall "knäppa" en. Frågan är om jag kommer in i Polen... M är mer fundersam på om jag kommer ur.

Lustigt med passet som handling betraktat. Redan är regeln borta igen, att ena örat och näsans profil måste synas på bilden (det senare är jag iofs rätt tacksam för). På mitt förra pass hade man också uteslutit hår- och ögonfärg, men då var å andra sidan fotot i färg. Antalet sidor med plats för stämplar har utökats med 2, trots att passet numera bara gäller i fem år mot tidigare 10 och att tullen i länderna inom Schengenavtalet aldrig stämplar... Reser vi svenskar så mycket till andra länder och världsdelar? Och hur motiverar man prishöjningen från 175:- till 400:-?

På sidorna för viseringar och stämplar har de lagt in Sveriges landskap i någon sorts stiliserad form. Mitt landskap finns på sidan 13. Men jag rekommenderar inte att använda bilden som karta. Den är nog tänkt att symbolisera en karta. Men varför inte göra en helt påhittad karta enligt JRR Tolkien, typ, fast på svenska, i stället för att placera Trollhättan och Mariestad alldeles bredvid varandra och Skara jättelångt rakt norr om Trollhättan? Och hur kan man välja att sätta ut Timmele men inte Hjo? Man tror ju att man har fått afasi allra minst. Jag tror de behöver en kommunikatör på passmyndigheten...

Polski, dzien dobry! Bara ett dygn kvar, sedan är vi iväg! Det finns de som tycker att det inte är någon idé att bara åka lördag-onsdag, men vadå? Är det över huvud taget någon idé att ha semester om det bara är 16 dagar?

Nej, man får helt enkelt komprimera så gott man kan. Så nu har jag börjat packa!

11 juli 2006

Inte så genomtänkt...

Vissa saker tycker man folk skulle tänka över lite mer innan de gör. Till exempel:
- att boka och betala en underbart avkopplande resa till vårt södra grannland utan att kolla om passet var giltigt... Håll tummarna för att det hinner bli klart till på fredag! Annars blir det akutresa till Göteborg för att ordna rosa pass för en massa onödiga pengar som jag kunde shoppat för.
- att sticka ut och jaga utan jaktlicens (förbjudet för alla!), dessutom på inbjudan av ett skogsbolag (tagande av muta?), i egenskap av landshövding....
- att göra en "fransk skalle" som stor och känd fotbollsspelare, beundrad och efterföljd av tusentals "wanna-bes", när man aviserat att detta är den sista matchen i karriären och det dessutom är VM-final. Motståndaren skulle kunna sagt precis vad som helst utan att vederbörande tappat koncentrationen på det sätt som skedde - inför ögonen på kanske miljarder TV-tittare (till och med jag såg det!)
- att bara tänka tanken på att återigen ta med en äldre släkting bort över en stor familjehelg utan att fråga de övriga närmaste släktingarna om de kanske hade tänkt fira helgen med denna rakt uppstigande släkting i år. Dessutom få reda på att tanken finns av en ren händelse... I senaste numret av Tara finns en artikel på sid 74 ff. Ligger mycket i den.

Sommardoft

Syrenerna har efterträtts av rosor, jasmin och fläder

jordgubbar, melon, blåbärsmuffins
dill och basilika

rökt fisk
tändvätska och grillolja

avgaser från alldeles för stora, alldeles för gamla bilar