En dag i Stockholm

Så har man då varit i Stockholm och kommit hem igen. Lite småjobbigt att åka över en dag, men ganska OK eftersom vi fick tag på billiga tågbiljetter med X2000 ena vägen - då tar det 2 timmar från Skövde, annars tar det 3 1/4... Då går det åt stickning, podradio, matsäck, pocketbok och så sover man en stund!


För alla er som undrar varför man åker till Stockholm en vanlig sketen tisdag i januari när man kan vara i det härliga, grå Hjo kommer här en rapport om vad vi gjorde egentligen.

Först gick vi och mötte dottern F vid hennes jobb och åt lunch med henne. Hon fick sin namnsdagspresent (från den 14/1) - en specialgjord jättebautanecessär för alla hennes flaskor och tuber som hon har i plastkasse när hon är ute och reser - och blev vittnen till när hon höjde budet på lägenheten hon höll på att köpa till 1 250 000:-. Tyvärr gick motparten upp för högt sedan, så hon fick ge sig. Men det kommer nya visningar! Vi hann också med att gå och köpa en julklapp som vi inte fick tag i till henne före jul - 6 st pastatallrikar. Sedan måste hon tillbaka och göra kataloger.

Därefter gick M och jag på sta'n lite, tills det blev lagom tid att gå till Rosenbad - vårt egentliga ärende. Att gratulera en sittande minister på 50-årsdagen får man inte många chanser till i livet, så det var bäst att passa på.

Uppenbarligen var det fler som tänkte så. Här kommer stora delar av regeringen för att gratulera sin socialminister. Utanför bilden finns bl a Anders Borg. Även oppositionen gratulerade. Nu kunde jag konstatera - på riktigt - att Maria Wetterstrand inte bara har endast ett ansiktsuttryck. Hon har också endast en frisyr. Det måste vara ganska enkelt och rationellt att ha det så.

Medan vi stod och väntade på vår tur träffade vi på flera "gamla bekanta", t ex dessa båda jobbarkompisar till M från tiden då han vikarierade på Socialdepartementet. Idag tjänstgjorde de + några till som "gatekeepers" IRL och såg till så att bara de som stod på gästlistan kom in. (Märklig känsla att stå på en gästlista!) Följaktligen behövde inte min väska genomsökas, och följaktligen slapp jag lämna in min stickning på förvaring hos någon vakt... :)

Så småningom var det vår tur att lämna ett gratulationskort - med Hjo-motiv, förstås. Gåvan till BRIS hade vi redan satt in på kontot enligt jubilarens önskemål.

Så var det dags för små, eleganta snittar. På en normal assiett fick det plats typ 7 st. Jag åt 5, sedan var man faktiskt ganska mätt, konstigt nog. Bubbeldricka av olika slag till. Och så skulle man ju stå och mingla bland hundratals människor - det blev ganska hög volym i salen där vi var! Och M känner ju "alla".

En av minglarna - svågern och tillika riksdagsmannen D som dagen till ära även spelade gitarr till riksdagsgruppens egendiktade sång för femtioåringen. Svågern känner jag i alla fall. Ganska väl.

Och så ut igen, förbi alla vakterna...

Ut på sta'n, där det nu hade hunnit bl mörkt. Faktiskt sitter ljusslingorna kvar över Drottninggatan - de sitter väl inte där året runt? De är i alla fall inte tända året runt!

När vi (och fötterna) tröttnat på att springa runt och titta på saker som vi i alla fall inte skulle köpa nu, tog vi en fika på anrika Konditori Vetekatten. M passade på att ringa några samtal. Han var ju i alla fall i tjänst, tyckte han. Den gigantiska marängen fick vi ta med hälften av och äta upp på tåget.

Och så blev det dags att åka hem igen. Det var i alla fall roligt att vara med. Även om ett par extra skor att byta med inte hade suttit fel...