...som jag skulle berätta om. Nu händer inte allt i rätt ordning här på bloggen minsann.
Det var i söndags som M och jag tog en tripp till stugan för att se om taket hängde ihop under all snön. Det gjorde det, men det var lika bra att skotta undan den så att det inte brakar under tyngden när det börjar töa.
M kunde inte låta bli att göra en ängel i den mjuka snön uppe på taket. Hade vi trillat ner skulle vi nog inte slagit oss så värst.Varje gång jag kommer upp i skogen så får jag den där filosofiska känslan av existens respektive närvaro. Finns den här stugan när vi inte är här? Om det faller ett träd i skogen och ingen hör det, låter det något då? Sjunger fåglarna om de inte har publik?
I söndags var det alldeles, alldeles tyst. Men det var gott om spår från andra livsformer som bor där - när vi inte är där.
Ovanlig utsikt genom rumsfönstret minsann. Det brukar vara hundra nyanser av grönt!
Och hem kom vi också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar