Vissa renoveringsprojekt bara hänger upp sig. Det kommer allt möjligt i vägen som gör att det inte blir gjort, eller det inte blir klart.
Den här soffan köpte vi på second hand för kanske 7-8 år sedan. Det är en "riktig Norell-soffa", för den som begriper det. Alltså en sådan som det är värt att klä om och klä om en gång till.
Vi klädde om den direkt, för den var klädd i ett sjuttiotals-brun-orange tyg som inte gick så bra till vår övriga inredning. Tyvärr var det tyget inte så bra, det blev både noppigt och bubbligt, så vi började nästan genast prata om att vi nog skulle göra om det ganska snart. Förra året köpte vi då tyg, på Möbelmässan i Tibro i september - och i slutet av oktober gick jag och fick min diskförskjutning som gjorde allt sittande vid symaskinen helt omöjligt.
Tygrullen har stått inne i klädkammaren och tittat strängt på oss varje gång någon haft ärende dit, så nu före jul bestämde jag mig för att det verkligen skulle bli av!
Och ytterligare några veckor senare, efter lite förtretligheter på vägen, så är den klar. Tillsammans med en ärvd linneryamatta och lite dito 50-talskeramik blev det ju riktigt snyggt. Och Laminofåtöljerna, som också är ärvda, numrerade från 50-talet.
Tavlan på väggen är målad av sonen T.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar