Återigen försöker kommersiella krafter att få bryta det uran som finns i västgötabergen. Till skillnad från förra gången hotet kom (i början av 70-talet) påstås det att det skulle gå att utvinna uranet enbart genom gruvor och inte i dagbrott. Så sent som idag fanns en artikel om detta i Göteborgsposten. Tyvärr finns den inte på nätet - i alla fall inte än.
Jag som äger två hektar mark mitt över denna fyndighet har ingenting att säga till om när utländska bolag kommer och prospekterar och vill göra borrhål på mina ägor. Vilka sällsynta växter eller biotoper jag än kan visa fram. Jag tvivlar också på att jag skulle få en enda krona av värdet på det uran som möjligen skulle kunna utvinnas som ett resultat av denna prospektering. Allt ligger i händerna på stora nationella och multinationella bolag. Allt styrs av pengar över huvudet på oss markägare.
Jag vill inte att marken undermineras. Jag vill inte att grundvattnet förstörs eller sjunker, så att hjortronmossen försvinner. Trots att myggorna föder upp sin avkomma i samma mosse. Svalorna skall ju också ha mat.
Dessutom är jag ingen stor vän av kärnkraft. Det finns mycket i sol, vind och vågor som ännu inte är färdigutforskat. Vi som var med i skiftet 1970-1980-tal drar öronen åt oss. Titta och fundera:
Skriv på namninsamlingen här!
2 kommentarer:
men att jag kan skriva en kommentar här på din blogg beror på att det finns kärnkraft just nu.
Varför skall uranet utvinnas i fjärran länder där andra människor får sin natur förstörd när vi själva inte vill förstöra vår egen natur? Sen håller jag med dig om kärnkraften i stort.
mvh
Jag vill inte att NÅGONS natur skall bli förstörd! Jag tror vi kan spara energi och hitta alternativ bland de energikällor som flödar över oss - jag tror det går att utvinna mycket mer av sol, vind och vågor!
Skicka en kommentar