...då väljer sonen T svart kostym, vit skjorta och svart slips när han skall på begravning. Första gången utan familjen, första gången begravning av en jämnårig.
En 18-åring skall inte behöva vara med om det. Inte den dödas föräldrar och bröder heller.
Han säger inte så mycket, sonen T. Men när han väl gör det så skall man finnas till hands. Om det så gäller att prata om döden, människors fördomar eller varför jag inte har så mycket punkplattor bland mina gamla LP-skivor.
Har inte en aning om vad de andra i klassen valde att ha på sig. Har inte frågat. Troligen något annat än svart kostym och slips. Sonen T väljer själv. Det har han alltid gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar