Äras den som äras bör

Jag tycker att man skall säga till folk när de har gjort något bra. Något som betytt något för mig. Både folk man träffar ofta och de man egentligen inte känner. De blir så glada.

Därför brukar jag göra det. Även de som jag inte känner så bra.

Jag har t ex tackat Magnus Härenstam för "Fem myror". Och Roland Utbult för flera av hans sånger. Och Anders Edenroth för "Ett liv för mej" och Peder Karlsson för "Gøta" (den låten skall jag ha på min begravning).

Nu har jag också personligen tackat Jojje Wadenius för "Mitt lilla barn". Den är så himla fin, och påminner mig av någon anledning om dottern F, som f ö gör sitt examensprov idag. Det är väl det där med "...ljusbrunt hår, precis rakt upp..." (som hon i alla fall hade en gång i tiden). Även om inget av mina barn någonsin får "springa bort från mig, i den mörka natten..."