Det var huggar'n!

"Jag staplar alla vedträn i en prydlig liten hög..."

Idag var det helt perfekt väder att vara vid stugan. Varmt men lite blåsigt så mygg och knott höll sig på avstånd. Några lite större bitande insekter fanns det, men de var inte många. Och så en och annan fluga förstås, som ropade på sina tio kompisar när jag råkade skrapa sågen lite lätt mot knät så det blev ett pyttelitet sår.

Så här ser stenpartiet ut nu. Det behövs nog några fler "fylleriblommor"

Vad gör man då alldeles ensam i stugan? Det finns massor att göra varenda gång. Rensa ogräs, städa, ta ner träd mm. Idag satte jag några sommarblommor i stenpartiet som jag grävde fram för några veckor sedan, och högg upp lite ved som jag gjorde en liten stapel av. För att avreagera mig lite. Sedan försökte jag att bara lukta på blommorna också...

Rosa Canina- ja, vanlig nyponros

Midsommarrea

Idag "liftade" jag till Jönköping. Ja, jag stod inte med tummen vid vägkanten precis, utan jag passade på att följa med dottern R när hon skulle ner och prova sin brudklänning. Knappt tre veckor kvar nu! Jag var förstås inte med utan gick på sta'n medan hon nålades och stoppades upp, sedan gick vi på sta'n ytterligare en stund och åkte även ut till köpcentret A6. IKEA har ju prylarna som alltid fattas i varje välsorterat hem.

Fynd idag? Nja, jag har faktiskt inte "tjänat" riktigt så mycket pangar idag som jag brukar göra. Men ett par jeans för 150:- och en storskjorta/klänning med korta ärmar för 200:- var rätt hyfsat. Och några hårprylar med 70% rabatt på. Det som drog ner det totala resultatet var en mojäng som R övertygade mig om att jag måste ha. Ett underplagg som formar och håller upp diverse kroppsdelar som börjar ge upp kampen mot tyngdlagen, dvs rumpa, mage och de små retliga valkarna på ryggen. Det var riktigt bekvämt att ha på sig faktiskt.

Typ sådana här jeans var det. De satt bra, men inte riktigt så på mig, det är en förarglig valk ovanför linningen...

Ja, jag vet att jag ska gå ner de där typ tre-fem kilona. Också! Men det är risk för att om jag lyckas gå ner dem, så är det inte de som sitter just där som försvinner, utan kanske t ex överarmarna eller kinderna. Så att det som är mjukt idag blir löst och sladdrigt om ett par månader. Det där plagget kommer jag säkert att ha användning för ändå!

För att undvika sladder har jag även inköpt ett badkort på den kommunala badanläggningen idag. Det finns ju tyvärr bara utomhusbassäng men å andra sidan ligger den bara på andra sidan ån, ca 150 m hemifrån, så när det är öppet så får man passa på. För att "tjäna" på detta måste jag nu gå och simma varje dag (som vi är hemma). Hela sommaren. Minst 10 gånger. Jag började lite mjukt idag med 250 meter. Ska försöka ta det dubbla i morgon och se vad ryggen säger då...

Ketchup än en gång

Jag har varit urdålig på att blogga de sista veckorna, vilket jag skall försöka ta igen nu.

Tiden har nämligen gått åt till en massa bestyr IRL. Förra helgen hade vi ju student här i huset. Från början hade vi tänkt vara hos dottern R, eftersom sonen T ville fira sin examen utomhus i en trädgård, men eftersom väderleksrapporten förutspådde regn fick vi tänka om och vara här hemma i stället. Fördelen med det var att både dottern R och vi fick städat ordentligt i trädgård resp hem. Men det flöt på bra här också efter noggranna förberedelser, med drygt 35 gäster som fick rökt Vätterlax, kycklingfiléer, potatissallad av färskpotatis med vinaigrette och sockerärtor, grönsallad, fruktfat med melon och päron samt en tårtbuffé med jordgubbstårta, chokladtårta och rabarberparfait.

Det innebar också att dottern F kom hem från Stockholm och hade med sig en av de vintage-klänningar som hon köpt eftersom den hade "potential". Så när studentfesten var avklarad, med som vanligt alldeles för mycket mat när jag gör iordning till "Öppet hus", var det dags för nästa huvudbry. Hur skulle nu denna klänning förvandlas utan att man gjorde sönder för mycket av det gamla tyget - det var ju närmast hopplöst att börja jaga nytt tyg till överdelen, som matchade den is-mint-gröna kjolen. Dessutom skulle den läggas upp, och var och en som gett sig på att lägga upp en cirkelskuren kjol vet vad det vill säga. Det var handsömnad som gällde, små stygn. Tre lager: Hel cirkelskuren taft, halvcirkelskuren kjol i undertyg och så en underkjol i våder med en kraftigt rynkad hård tyll på, som skall hålla ut hela härligheten... Det bortklippta tyget räckte väl till den nya överdelen och det fungerade efter en del tankemöda att få ut delarna någorlunda trådrakt. I går onsdag blev den färdig och tvättad, så nu skall den bara strykas och stärkas.

Klänning med potential - före

("efter"-bild kommer senare eftersom det är lite hemligt än så länge)

Söndagsmiddagen åt vi på restaurang Strand här i Hjo, där mamma och syrran bjöd hela familjen. Klockan 12 var vi på plats och åt en "sommarbuffé" - som var helt OK, men jag såg ingen större skillnad på den och deras "vinterbuffé"... Men god och rejäl mat, utan krusiduller. Det gick att sitta ute och dricka kaffet efter i alla fall, det var skönt i solen. Och lilla I skulle med bussen hem vid 14 så det blev alldeles lagom.


På söndagseftermiddagen vid 14.30 skulle sonen T iväg till studentbal och ha skjuts till Grevbäck några km norr om sta'n, där hans "dam" för balkvällen bor. Därifrån fick de sedan skjuts till balen i Skövde i en tjusig tomatröd "veteranbil" från 60-talet. Eftersom de dessutom ville ha fotografering så blev det jag som ställde upp på detta också förstås. Så efter diverse pyssel med att få på honom smoking med alla tillbehör, inklusive ett par likadana, hela, svarta strumpor och struken näsduk i fickan, kom vi iväg och fick denna leverans avklarad. Kl 02.30 fick jag äran att hämta ett lass trötta ungdomar i Skövde. Jag löste det genom att lägga mig tidigt och ställa klockan...

När sonen lämnats av i Grevbäck var det lagom att byta om och gå till Hjo kyrka där gospelkören jag är med i hade sommarkonsert, med övning 1½ timme före. Jodå, det gick bra alltihop och jag stod på benen och sjöng hela konserten. Fick bara ett mindre hostanfall. Vi fick stående ovationer och efteråt hördes mycket uppskattning från publiken. Så det var roligt.

Direkt efter konserten var kören inbjuden till en av medlemmarna för att grilla lite och fira sommaravslutning, men vid det laget hade den smygande huvudvärken gjort sig omöjlig att ignorera, så det hoppade jag faktiskt över. Gick hem i stället och sträckte ut min trötta rygg på soffan en liten stund, tänkte jag. M hade åkt iväg för att skjutsa dottern F till Stockholmståget vid det laget. Jag vaknade en halvtimme senare när han kom hem, med ännu mer huvudvärk, och mådde riktigt illa. Men jag hasade mig upp och åt lite och drack några glas vatten, vilket lungade magen en del. Sedan satt jag vid TV'n en liten stund och gick som sagt och lade mig tidigt för att orka upp och skjutsa missinassen, som jag hade lovat. M skulle ju upp och jobba dagen efter så det var inget alternativ att köra upp honom då. Men det gick bra, vid det laget hade huvudvärken givit med sig och jag var riktigt pigg.

På måndagen gick ansökningstiden ut till ett jobb jag sökt - ja, till flera jobb, men det här var ett sådant där jobb som var speciellt eftertraktat. Jag kollade in på hemsidan och såg att 105 pers hade sökt, och modet sjönk, men jag kunde inte låta bli att fortsätta hoppas. Så där kom spänningshuvudvärken tillbaka när man gick där och försökte låta bli att tänka, medan jag sydde klänning och gjorde lite annat fix och jox.

I går morse fick jag besked om att jag inte gått vidare i urvalet till det jobbet. OK, bra att få reda på det så fort, men man blir ju ledsen ändå. När jag hade fått färdigt den där klänningen ringde jag upp ett par andra arbetsgivare och satte mig och gick igenom platsannonser som samlats på hög under den senaste veckan och gjorde en lista på vilka jag skall försöka med nu. Visserligen har jag ytterligare ett antal ute som jag inte fått svar på än men jag fiskar med långrev. Det är både fördelar och nackdelar med att skicka in ansökningar per mail, det går fortare och billigare men det medför också att det är minst 100 sökande på varje tjänst, varav många inte är ett dugg kvalificerade. Arbetsförmedlingen kräver ju att de som får A-kassa söker ett visst antal tjänster för att de skall få behålla den, och när det inte finns tjänster inom deras kompetens söker de verkligen allt. Med trål. Vilket är en nackdel för arbetsgivaren förstås, som för att spara tid tar första bästa kontakt de har, eller går högst schablonartat efter kvalifikationer och arbetslivserfarenhet - vilket inte gynnar mig...

Jahapp. Så nu skall jag sy ihop min egen finklänning av siden och taft, som blir något alldeles extra. Det kommer att gå av bara farten och nästan inte kräva någon tankemöda alls! Och skriva ansökningar. Och göra bildbehandling på alla fina foton jag har tagit på studenten. Och skriva en bokrecension på pocketbloggen.

Nitiska väljare

Läste just nyheterna på sr och hittade en artikel om ett par underåriga personer som först försökt muta varförrättarna för att få rösta, sedan försökt hindra andra som inte röstade på det parti som de ville rösta på.

Hur tänkte de, tro?

Och man undrar om siffrorna om lågt valdeltagande verkligen stämmer! I min kommun var det i alla fall drygt 48%, det kan man känna sig lite stolt över.

Blöta flaggor

vajar över staden, och det känns som om man aldrig skall bli torr och varm igen.

Tidigare sken solen och blåsorkestern klarade sig någorlunda torrskodda till den provisoriska scenen Stadsparken där firandet gick av stapeln. Under det stämningsfulla talet tätnade dock molnen och började så smått släppa sin vattenlast, och under körens framträdande (där jag var med) blev det mer och mer ihållande. Efter detta fick M rycka in och dela ut kommunens kulturpris i egenskap av kommunfullmäktiges ordförande, eftersom kommunalrådet fick hasta iväg av familjeskäl. Det gick bra att improvisera trots en startsträcka på 0...

Och nu dricker vi kaffe, som Marit Paulsen säger i sin reklamfilm för Europaparlamentet.

Glöm inte att rösta i morgon!

Blom-blogg

I min serie "bild-bloggar på bokstaven B" har vi nu kommit fram till denna vackra bild. Ja, blommor och blommor, men det är meningen att det skall komma både rosor, liljor och irisar här så småningom.

Detta är mitt senaste projekt som tog dagen i anspråk nu när vi var vid stugan sist. Här syntes inte att det var ett stenparti innan jag började. M undrar ibland varför jag sätter igång och krafsar mycket målmedvetet på något bestämt ställe i trädgården vid stugan. Joo, jag vet ju till skillnad från honom var pappa hade sina rabatter. Och stenpartier. Och dammar - fast de är lite lättare att lokalisera.

Så jag sätter igång likt en pirat på målmedveten skattjakt. Och si - här fanns det ett stenparti! Fast det var mest gräs i det. Det löser man enklast genom att, när man grävt upp allt, dela och flytta plantor från andra håll i trädgården, och plocka upp det som sprider sig i gräsmattan (primulor och prästkragar t ex) och sätta där man vill ha dem i stället för att köra över dem med gräsklipparen senare. Då vet man nämligen att man får sorter som överlever klimatet här uppe på berget, där vi har växtzon 5 ungefär, mot 3 som vi har hemma.

Eftersom alla gener från pappa inte har förts vidare till mig, har jag inte frösått nya blomplantor att sätta ut där det blir plats över. Jag inser att det finns folk som jobbar med sådant, och går till dem och köper så många plantor jag behöver för några kronor styck. Det går det också.

Jag har inte som målsättning att hålla allt i det skick som det var när pappa var i sin krafts dagar. Men jag skall försöka gräva fram en rabatt per säsong och fixa den lite grundligare, och hålla de jag har grävt upp någotlunda öppna. Nu när vi inte har någon trädgård i sta'n kan det kanske vara rimligt. Det finns totalt 8 större och mindre anläggningar i trädgården. Och JA, jag gjorde detta parti mindre än vad det egentligen var från början...

Bröllops-blogg

Man hinner ju inte med! Den här möhippan/svensexan ägde rum förra lördagen, den 16/5. Dottern R fick utstå en hel del av det snällare slaget, men blivande mågen E fick både köra go-cart, bada i Vättern (fast med våtdräkt) och flyga segelflyg. Se flera bilder från dagen på Facebook (publik länk, tillgänglig för alla!)

Bäbis-blogg

Jättesuddig snap-shot-bild på mig med släktens senaste nytillskott, Lotta. Hur blir vi släkt tro? Jag är gammelfaster till henne - hon kommer alltså att bli syssling till mina kommande barnbarn. Det gäller att hålla ordning på det där!


En något bättre bild på en pigg 5-månaderstjej med bestämda åsikter om vad som är kul här i livet. Äta = kul. Våt blöja = inte kul. Ganska okomplicerat än så länge.

Konstutställning

Affischen om utställningen.

En mapp att stoppa allt det fina i...

Med sonen T's tillåtelse publicerar jag här några av hans alster från gymnasieutbildningen på Estetiska programmet på Fågelviksskolan i Tibro. Ovan ses specialarbetet: en modern parafras på en Zorn-tavla med ett känt fotografi som modell i förgrunden. Olja.

Det fanns ett antal kroki-bilder... (kol)

Bild föreställande en klasskompis, pastell.

Självporträtt, olja.

Strandpromenaden i Hjo, olja - tyvärr med reflekterande glas framför.

Motiv på glastallrik - Leif GW Persson...

Återvunnen picnic-väska, plexiglas från gammalt skåp

Ännu ett självporträtt? "Teddy", lera

Anti-reklam, Photoshop.

Dukning för en u-båtskapten. Glas, keramik, textil.

Kvinna av träbitar - fantastisk balans!

Gipsavgjutning av höger hand.

Dagens lyckorecept

När jag cyklade hem från styrketräningen i morse hade affärerna redan fått upp löpsedlarna till kvällstidningarna.

Jag skymtade "gå ner 5 kilo till midsommar" och "låna 100 000 utan ränta" med decimeterhöga bokstäver.

Vanitas vanitatis...

Vad är det med islandshästar...?

Förutom det att de är lagom stora, nästan utan undantag är gulliga och trevliga, lydiga men med temperament? Att de människor som har med islandshästar att göra för det mesta är bra att ha att göra med?

Att tölt på islandshäst är en av de bästa metoderna för att träna dålig rygg och balans? Att de kan gå ute större delen av året och därmed är en av de mer lättskötta hästraserna, då de mer eller mindre sköter sig själva?

Jag vet inte. Men i går hade jag nöjet och förmånen att ta en tur tillsammans med några vänner. Första gången på minst ett år, och första gången sedan jag blev dålig i ryggen i höstas. Men det gick bra!

Här är ett bildsvep från gårdagen på Is-Kroken i Tidan.

Boningshuset - inbäddat i blommande fruktträd

Vännen I, som drar ut mig på äventyr...

Typisk "mellan-öronen-vy"

T väntar på att gå över vägen

Hela gänget, jag på Fossa längst fram i mitten. Hon ville gärna gå längst fram eftersom hon tyckte att hon var lite finare än andra, förklarade vår ledare E.

Solnedgång

Fika i huset efter ritten

Alla med "snygga" hjälm-frisyrer!

Vad gôtt det skulle va

att bara dra iväg lite.

Eftersom vi var på Menorca med Solresor förra sommaren så skickar de fortfarande små käcka erbjudanden till mig. Idag blev jag väääldigt lockad av det här.

Det skulle kosta 1995:- per pers från Landvetter, den 7/5 - alltså på torsdag. Väääldigt frestad är jag.

Men så kommer jag att tänka på att alla reseledarna pratar som Charlotte Perelli*. Och blir en aning tveksam ändå.

*på Menorca var de 4 eller 5 tjejer i gula skjortor med exakt samma dialekt, jag lovar!

Min lyckade plastikoperation

Jag berättade ju för ett par veckor sedan om min oförhappandes plastikoperation. Nu kommer bildbevis på hur stiligt det blev!

Alldeles nygjort

Syns inget!!!

Valborgsblogg

Igår var det Valborgsmässoafton. Något som kanske egentligen borde varit Sveriges nationaldag.

Det är väl inte någon helgdag som svenskarna firar så intensivt som Valborg? Att våren kommer tillbaka, år efter år - naturens krafter är starkast trots allt. Vi lever inte i Narnia med "en evig vinter men ingen jul". Vi behöver ha våra högtider och vi behöver påminnas om att inte ta allting för självklart.

Jag befann mig i och vid en hembygdsgård vid namn Torp ett par mil söder om Hjo i går kväll. Den gospelkör där jag är med skulle medverka och jag blev även ombedd att stötta upp altstämman i kyrkokören, som skulle stå för de traditionella vårsångerna, eftersom det var flera av deras medlemmar som inte kunde vara med. Javisst, de sångerna kan man ju i ryggmärgen sedan decennier... men det innebar alltså att jag var därute mellan 18 och närmare 22! Ett mycket svenskt landsortsfirande med, förutom körsång och vårtal, kaffe med kakor och lotterier. Helst skulle man också skriva på ett upprop för bevarande och upprustning av den lilla byskolan, fast det ingick inte i programmet.

Hur körsången lät kan vi kanske lämna därhän och låta försjunka i glömska. Det har funnits andra tillfällen, då jag medverkat, som jag är mera stolt över, om vi säger så. Men tanterna och farbröderna i kyrkokören var så glada över att de hade fått hjälp (även om det inte gjorde så stor skillnad) så då har jag kanske gjort en liten god gärning ändå. Gospelkörens bidrag gick i alla fall hyfsat får man väl säga med tanke på omständigheterna. Nog om det!

När skymningen sänkte sig drog man sig ut ur den lilla byggnaden och tände på elden, som var konstfullt förberedd uppe på en kulle. Eldningsförbudet gällde inte i Hjo kommun, så det var fritt fram. Och efter tal och sånger kom fyrverkeriet. En helkväll på den svenska landsbygden!

I denna lilla hembygdsgård samlades 165 personer...!

Elden tar sig

Något viktigt måste meddelas NU - eller är det en direktblogg, tro? Numera finns det mobiltäckning även härute!

I går såg jag

Kitty Jutbring på Urban Outfitters på Biblioteksgatan i Stockholm.

Plötsligt kände jag mig väldigt färglös och platt i håret...

Pigmentförändringar

För några år sedan, närmare bestämt 5, tog jag bort ett födelsemärke på underbenet. Efter analys visade det sig att det innehöll ett förstadium till malignt melanom, så de skar bort lite till, och förmanade mig att a) absolut inte sola mera i hela mitt liv och b) komma in till hudspecialisten en gång/år och kolla så jag inte hade fått några nya märken eller att de gamla hade ändrat på sig.

Efter ett år och två år fick jag kallelse, då hade det inte hänt något. Sedan gick tiden och jag började undra. Ringde till vårdcentralen här och frågade, och de hänvisade direkt till hud på sjukhuset. Så det blev att passa telefontider och knappmeddelanden (har förresten just läst Bodil Malmstens kluriga "För röstmeddelande, tryck stjärna". Läs den!). Slutligen fick jag en kallelse till idag på morgonen. Jag hade faktiskt upptäckt en ny ljusbrun fläck på örats kant, men om den var farlig kan ju inte jag se.

Så fick jag veta att jag inte behöver åka in och kolla om det inte är så att jag känner mig orolig eller har upptäckt något med "egenkontroll" som det heter. Nähä, det var ju bra. Och det jag hade upptäckt på kanten av örat var inget födelsemärke utan - en "åldersvårta"... har aldrig hört talas om det, doktorn kunde väl åtminstone sagt det på latin så det hade varit något att blogga om!

Hur som helst så tyckte hon väl lite synd om mig, för hon sa att "den kan jag nog skrapa bort, ska du se!" Och gjorde så, samt frös lite på den, som man gör med fotvårtor, så skall den vara borta i alla fall ett tag. Det gjorde inte ens ont!

Känner mig lite plastikopererad idag. Fast troligen kommer ingen att se något, eftersom håret döljer det hela. Men jag själv vet ju hur mycket snyggare jag har blivit!

Och jag tänker nog fortsätta sola lite lagom i alla fall. I smyg.

Solig bildkavalkad från skogen

I lördags blommade stora mattor av blåsippor i trädgården runt stugan.

Dagens projekt: förflyttning av diverse biomassa. Grenar och löv.

Vad är det för likhet mellan arga katter och mig? Ja, "likheter", då...

Kalla pannkakor att äta med händerna är aldrig fel som matsäck, hur gammal man än blir!

Hos Malou

i en annan del av Sverige - eller av universum, skulle det kunna vara, så främmande är det.

Där sitter Malin Berghagen, strålande vacker, och berättar leende om sin barndom som "kändisbarn", sin modellkarriär som ledde till bulimi, sitt förhållande till sin ex-make Tommy Nilsson och hans alkoholmissbruk och sitt liv som yoga-tränare och "sökare". Kontentan är, som så ofta förr, att man måste vara sann mot sig själv och "följa sitt hjärta".

Det ser så lätt ut att sitta i Malous soffa och "följa sitt hjärta".

Här sitter jag och läser platsannonser. Mitt hjärta säger att jag SKALL HA minst ett dussin av de där jobben. Hur följer man det? Kan jag få ett råd, Malin Berghagen?

Plogfritt jordbruk

hörde jag talas om. Det lär vara mera ekologiskt än det traditionella i vår kultur. När man plöjer och vänder jorden kommer mikroorganismer och maskar upp till ytan som inte var tänkta att göra det. Och de som skall vara vid ytan hamnar nere i jorden och kvävs.

Fattade inte riktigt vad man skulle göra i stället. Tyckte mest att det lät väldigt avigt och konstigt.

Efter nästan hela dagen i skogen vid stugan funderar jag på om man kan få till ett gallringsfritt skogsbruk också. Så träden som är överflödiga bara liksom rasar ihop, kvistar sig och lägger upp sig på tork i prydliga vedtravar. Och flisar upp kvistarna så att de snabbt bryts ner till näring.

Fast det är klart, det skulle vara svårt för träden att förstå vilket trä som skulle bli plankor, vilket som skulle eldas och vilket som skulle bli massaved...

Glad Påsk!

Med Sveriges största påskris placerat på stadens torg. Ja, jag vet inte om det är det snyggaste, snarare är det lite roligt.

Med motorsågen på nya äventyr

Idag kom vi äntligen ut i skogen igen. Fina vårdagar är det som allra bäst däruppe - innan mygg och knott gör det omöjligt att vistas där mellan mitten av juni och slutet av juli...

Nja, omöjligt, men det är lite jobbigare att gå med alla kläder på sig hela tiden mitt i sommaren.

Nu har vi i alla fall försökt göra det lite luftigare runt tomten så att myggen kanske blåser iväg lite fler dagar framöver. Det växer massor av stora granar och andra förvuxna träd ända in på stugknuten och när luften står still och det är varmt och fuktigt ordnar mygg och knott stora släktkalas, eller om det är konferenser, hos oss när vi är där. (Det kanske de gör när vi inte är där också, men då får väl fåglarna lite att äta å andra sidan.) Dessa små kryp har nämligen en "barnkammare" i myren som ligger någon halvkilometer från stugan.

Här kommer en bildsvit från Sydbillingen mitt i Svea Rikes vagga... där koltrasten spelar och blåsippan ute i backarna står!

En nyvaken liten vän. Vi såg bl a en citronfjäril också som flög iväg över snön varje gång jag hade lagt ifrån mig kameran!

Storebror D och lillebror M gestaltar "Motorsågsmassakern" Eller om det var "Rödluvan"? Obs snömängden i skogen!

Fikapaus i stekande sol

Hepatica Nobilis - fast numera utan skylt! Ni som kände min pappa förstår vad jag syftar på.

Psykbryt i vårstädningen

Solen skiner och fåglarna kvittrar. På hamnplan har en gatsopningsmaskin varit igång sedan sju-snåret för säkerhets skull, så att ingen i närområdet skulle försova sig.

Som rubriken antyder så är det här ingen bra dag. Lika bra att inse. Varje gång man vänder kalenderblad till en ny månad och man inte har en aning om hur denna månad kommer att se ut. Varje månad tänker jag att nästa månadsskifte så har jag fått ett fast jobb - om jag ens vågar tänka den tanken fullt ut. De jag levererar mina uppdrag till är så nöjda med mitt arbete - varför kan då ingen ge mig ett varaktigare jobb eller återkommande uppdrag? Och jag söker och söker på alla annonser som finns.

Och försöker komma på och utveckla egna produkter att sälja i marknadsföringssyfte.

Ont i hela kroppen efter gårdagens styrketräning på sjukgymnastiken. Det är inte roligt och det gör bara ont, men någon gång måste det väl ge resultat. Fast jag tror inte att jag kommer att bli helt bra i ryggen igen, utan kommer alltid att få tänka mig för. Man måste väl ha några ålderskrämpor.

När jag i denna sinnesstämning kom ner i köket och skulle sätta på lite kaffe var hela diskhon full med smutsig disk och massor av plats i diskmaskinen. Sådant räcker för att jag skall börja stortjuta i ren desperation. Klart att jag kan plocka disk och städa toaletter, men när det är det enda jag verkligen behövs till känner jag mig gravt understimulerad och börjar nästan klättra på väggarna. Jag måste få göra annat också. Helst något som ger lite lön och pensionspoäng.

Och på TV sjunger BWO "You're not alone". Tack, jag vet. Det är mellan 30 och 500 sökande på varenda tjänst jag söker.